24 maj 2007
Han lär sig allt som är viktigt
Han kan redan hantera hemmets laptop. Därför är vi idag extra glada över att vår 11-månadersunge börjat simulera telefonsamtal.
09 maj 2007
03 maj 2007
19 april 2007
Fasadklättraren
Typiskt vardagshändelse nuförtiden: man vänder ryggen till en sekund och sen står bebisen upp och äter blomjord. Det här nya resa-sig-uppandet ger synliga utslag - en dag räknade jag till åtta blåmärken i pannan. Och han gråter minst två stora gråt per dag pga alla fallolyckor men blir oftast lika glad igen en kort stund senare.
12 april 2007
En och en halv månad senare
Hejsan. Jag har länge tänkt summera Australien-resan men inte riktigt hunnit och vips har vi redan varit hemma i en och en halv månad, jag har börjat jobba och mitt barn har börjat skolan.
Bobo käkar frökapslar på Bronte beach i Sydney.
Jag skojar så klart om det där med skolan. Men tiden med småbarn går verkligen precis så fort som alla säger. Jag kan knappt minnas hur det var att vara höggravid för ett år sedan eller alldeles pinfärsk mamma där på BB i somras. Men det blir roligare och roligare för varje dag, att hänga med Bobo just nu är precis som att vara nyförälskad i en läcker snubbe.
En liten lägesrapport om vår 9½ månad gamle son dårå:
- Han kryper numera på alla fyra i stället för att bara hasa på magen.
- Han har tre nya tänder på gång i överkäken. Ser nästan läskigt ut.
- Han kan säga följande ord: hej, hejdå, mamma, pappa, titta och umpa umpa (som i hitlåten "Tänk om jag hade en liten liten apa").
- Det absolut roligaste han vet är att bada. Hans respons på ett upptappat bad är nästan sinnesjuk. Just därför badar han varje kväll.
Eftersom hemmatempot är ett helt annat nu så är det nästan som semester att dra till jobbet. Så jag gör allt sånt jag inte alltid kan annars när jag har barnvagnen med mig: lyssnar på iPod, bär handväska + skyhöga klackar, köper take away-kaffe.
Bobo käkar frökapslar på Bronte beach i Sydney.
Jag skojar så klart om det där med skolan. Men tiden med småbarn går verkligen precis så fort som alla säger. Jag kan knappt minnas hur det var att vara höggravid för ett år sedan eller alldeles pinfärsk mamma där på BB i somras. Men det blir roligare och roligare för varje dag, att hänga med Bobo just nu är precis som att vara nyförälskad i en läcker snubbe.
En liten lägesrapport om vår 9½ månad gamle son dårå:
- Han kryper numera på alla fyra i stället för att bara hasa på magen.
- Han har tre nya tänder på gång i överkäken. Ser nästan läskigt ut.
- Han kan säga följande ord: hej, hejdå, mamma, pappa, titta och umpa umpa (som i hitlåten "Tänk om jag hade en liten liten apa").
- Det absolut roligaste han vet är att bada. Hans respons på ett upptappat bad är nästan sinnesjuk. Just därför badar han varje kväll.
Eftersom hemmatempot är ett helt annat nu så är det nästan som semester att dra till jobbet. Så jag gör allt sånt jag inte alltid kan annars när jag har barnvagnen med mig: lyssnar på iPod, bär handväska + skyhöga klackar, köper take away-kaffe.
26 februari 2007
Nu är den andra australienmånaden slut
Häromdagen slog filmjölkslängtan plötsligt till. Alltså när jag, trots att jag sällan ens äter filmjölk hemma, fick ett akut sug efter kall fil med skivad banan i. Och för att göra en snygg story av det tänker jag att det nog var ett tecken på att vi är klara här. För idag måndag är vår sista hela dag i Melbourne.
Den sista snutten av resan har varit lite jobbig eftersom det varit så sjukt varmt. Förra helgen var det omkring 38 grader fem dagar i sträck och det enda man kunde göra var att sitta inomhus. Detta råkade krocka med ett inplanerat trädgårdsarbete i huset vi bott i så Jimmy var ute i trädgården och släpade betong medan jag försökte underhålla krypbebisen på byggdammiga golv. På natten var det fortfarande så varmt att svetten rann och Bobo vaknade varannan timme för att försöka släcka törsten. Varannan timme! Vi har inte sovit en hel natt på hela resan, förutom när vi var jetlaggade där i början.
En lustig sak är att värmen är lika ofattbar och svårhanterad även för dem som bor här. Vi trodde vi var svaga turister men alla vi träffat har klagat på värmen och förvånansvärt få är förberedda på den. Lite som när det snöar i Stockholm eller när löven faller på tågspåren i England - folk agerar som det aldrig hänt förut. Det är t ex inte särskilt vanligt med air condition inomhus utan många kör bara med fläktar. På tv och i allmänhet var samtalsämnet hur svårt det är att sova i värmen och i en väderleksrapport jag såg sa presentatören att det var bäst att förbereda sig på ännu en sömnlös natt. Så tack och lov då för shoppingcentren och caféer med AC. Några kompisar såg två biofilmer per dag bara för att kyla ner sig inne på biografen.
Nu är det tack och lov svalare igen men det har hittills på hela resan bara varit de två senaste nätterna som vi kunnat sova utan bordsfläkten surrande. Är det något jag längtar efter hemma (förutom filmjölken då...) så är det att stoppa om oss och bebisen ordentligt varje natt. Åh pyjamas, tjocka täcken och (tunna) kuddar, som jag uppskattar er nu! Jag längtar också mycket efter familj och vänner så klart. Det är flott att vara på resande fot men umgänget blir ju lite begränsat minst sagt. Så jag längtar efter att träffa er alla snart.
Men jag kommer sakna mycket härifrån också. Även om jag nyss klagade på övervärmen så har majoriteten av tiden här varit lyxigt lagomvarm. En annan sak är den fantastiska maten - vi har ätit så sjukt god mat och jag ääälskar att gå och handla i det roliga utbudet. Supermarketen är okej men bäst är marknaden på lördagar och söndagar dit många går med shoppingvagnar och köper hela veckans behov av frukt, grönt, fisk och kött. Specifikt kommer jag därför sakna de goda avocadosarna, mangosarna och persikorna. Och brödet! Vi käkar ett grovt toastbröd med många frön i varje morgon och det är himmelskt. Och kaffet! Oavsett vilket ställe man slinker in på i centrala Melbournes många gränder eller på de lokala huvudgatorna i varje stadsdel så kan man räkna med förstklassigt kaffe. Och som den Nescafe-lover jag är har jag druckit gott snabbkaffe hemma.
Jag kommer också sakna möjligheten att låta Bobo lattja omkring i tunna kläder. Han ligger just nu på golvet iklädd en kortärmad body och tuggar på sina hörselskydd samtidigt som han säger "bab bab bab". Han lär ju bli lite konfunderad när han plötsligt ska trängas in i en vinteroverall igen - kommer han kunna krypa i en sån förresten?
Men nu ska jag inte slösa tid online. Bobbli har precis ätit lunch och vi ska gå ut och sista-dagen-shoppa. På agendan: jeans, klänningar och... en diskborste. Det är sant, de har en så bra diskborste här att vi ska importera en sån till Sverige.
Vi ses!
Den sista snutten av resan har varit lite jobbig eftersom det varit så sjukt varmt. Förra helgen var det omkring 38 grader fem dagar i sträck och det enda man kunde göra var att sitta inomhus. Detta råkade krocka med ett inplanerat trädgårdsarbete i huset vi bott i så Jimmy var ute i trädgården och släpade betong medan jag försökte underhålla krypbebisen på byggdammiga golv. På natten var det fortfarande så varmt att svetten rann och Bobo vaknade varannan timme för att försöka släcka törsten. Varannan timme! Vi har inte sovit en hel natt på hela resan, förutom när vi var jetlaggade där i början.
En lustig sak är att värmen är lika ofattbar och svårhanterad även för dem som bor här. Vi trodde vi var svaga turister men alla vi träffat har klagat på värmen och förvånansvärt få är förberedda på den. Lite som när det snöar i Stockholm eller när löven faller på tågspåren i England - folk agerar som det aldrig hänt förut. Det är t ex inte särskilt vanligt med air condition inomhus utan många kör bara med fläktar. På tv och i allmänhet var samtalsämnet hur svårt det är att sova i värmen och i en väderleksrapport jag såg sa presentatören att det var bäst att förbereda sig på ännu en sömnlös natt. Så tack och lov då för shoppingcentren och caféer med AC. Några kompisar såg två biofilmer per dag bara för att kyla ner sig inne på biografen.
Nu är det tack och lov svalare igen men det har hittills på hela resan bara varit de två senaste nätterna som vi kunnat sova utan bordsfläkten surrande. Är det något jag längtar efter hemma (förutom filmjölken då...) så är det att stoppa om oss och bebisen ordentligt varje natt. Åh pyjamas, tjocka täcken och (tunna) kuddar, som jag uppskattar er nu! Jag längtar också mycket efter familj och vänner så klart. Det är flott att vara på resande fot men umgänget blir ju lite begränsat minst sagt. Så jag längtar efter att träffa er alla snart.
Men jag kommer sakna mycket härifrån också. Även om jag nyss klagade på övervärmen så har majoriteten av tiden här varit lyxigt lagomvarm. En annan sak är den fantastiska maten - vi har ätit så sjukt god mat och jag ääälskar att gå och handla i det roliga utbudet. Supermarketen är okej men bäst är marknaden på lördagar och söndagar dit många går med shoppingvagnar och köper hela veckans behov av frukt, grönt, fisk och kött. Specifikt kommer jag därför sakna de goda avocadosarna, mangosarna och persikorna. Och brödet! Vi käkar ett grovt toastbröd med många frön i varje morgon och det är himmelskt. Och kaffet! Oavsett vilket ställe man slinker in på i centrala Melbournes många gränder eller på de lokala huvudgatorna i varje stadsdel så kan man räkna med förstklassigt kaffe. Och som den Nescafe-lover jag är har jag druckit gott snabbkaffe hemma.
Jag kommer också sakna möjligheten att låta Bobo lattja omkring i tunna kläder. Han ligger just nu på golvet iklädd en kortärmad body och tuggar på sina hörselskydd samtidigt som han säger "bab bab bab". Han lär ju bli lite konfunderad när han plötsligt ska trängas in i en vinteroverall igen - kommer han kunna krypa i en sån förresten?
Men nu ska jag inte slösa tid online. Bobbli har precis ätit lunch och vi ska gå ut och sista-dagen-shoppa. På agendan: jeans, klänningar och... en diskborste. Det är sant, de har en så bra diskborste här att vi ska importera en sån till Sverige.
Vi ses!
16 februari 2007
Några bilder (3)
Här kommer några blandade bilder. Får se om jag får till ett till sånt här inlägg innan vi åker hem. Bilder är ju inte direkt någon bristvara - senast idag tog vi bilder på när Bobo badar i havet för första gången men jag har inte hunnit ladda upp dem.
Lite längesen nu men här kollar jag och Bobo tennis under Australian Open. Här vet vi inte än att Haas kommer vinna över Nalbandian. Bobo visste heller inte att han strax skulle få leka med världens största souvenirtennisboll.
Många har varit rädda för att vi ska drabbas av kryp och elände här nere men eftersom vi mest vistats i stadsmiljö har vi knappt sett nåt sånt. Det här är den ena av de hittills två stora spindlar vi sett i det vilda. Den hängde på klädställningen på vår bakgård en kväll och spann systematiskt ett spindelnät tråd för tråd. Andra kryp vi sett: ca två kackerlackor i Sydney. Antal ormar: 0.
Vi åkte på en sightseeing-tur i en båt utanför Bruny Island på Tasmanien. Den här bilden är tagen innan vi fick låna fleecetröjor och regnjackor. Blåsigt! Men medan flera vuxna var sjösjuka och frusna tyckte Bobo mysunge att det gungade så skönt att han sov 1½ timme på vägen ut och en timme på vägen tillbaka. Den här trippen gav oss förresten den hittills största dosen av natur och vilda djur. Vi såg en fantastisk kustlinje med höga klippor och många konstiga fåglar och lite sälar. Och ett knippe kinesiska turister.
En snabb shoppingbild. På Salamanca Markets i Hobart hamnade vi framför det här ståndet. En man som plockar isär leksaker och leksaksgubbar och sätter ihop dem igen, fast utan att matcha. Så himla coola, jag tror jag vill ha varenda en av dem.
Bobo framför Harbour Bridge i Sydney. Bron firar för övrigt 75 år i år och under ett jubileum i mars kommer jättemånga människor att promenera över den i en stor parad.
Lite längesen nu men här kollar jag och Bobo tennis under Australian Open. Här vet vi inte än att Haas kommer vinna över Nalbandian. Bobo visste heller inte att han strax skulle få leka med världens största souvenirtennisboll.
Många har varit rädda för att vi ska drabbas av kryp och elände här nere men eftersom vi mest vistats i stadsmiljö har vi knappt sett nåt sånt. Det här är den ena av de hittills två stora spindlar vi sett i det vilda. Den hängde på klädställningen på vår bakgård en kväll och spann systematiskt ett spindelnät tråd för tråd. Andra kryp vi sett: ca två kackerlackor i Sydney. Antal ormar: 0.
Vi åkte på en sightseeing-tur i en båt utanför Bruny Island på Tasmanien. Den här bilden är tagen innan vi fick låna fleecetröjor och regnjackor. Blåsigt! Men medan flera vuxna var sjösjuka och frusna tyckte Bobo mysunge att det gungade så skönt att han sov 1½ timme på vägen ut och en timme på vägen tillbaka. Den här trippen gav oss förresten den hittills största dosen av natur och vilda djur. Vi såg en fantastisk kustlinje med höga klippor och många konstiga fåglar och lite sälar. Och ett knippe kinesiska turister.
En snabb shoppingbild. På Salamanca Markets i Hobart hamnade vi framför det här ståndet. En man som plockar isär leksaker och leksaksgubbar och sätter ihop dem igen, fast utan att matcha. Så himla coola, jag tror jag vill ha varenda en av dem.
Bobo framför Harbour Bridge i Sydney. Bron firar för övrigt 75 år i år och under ett jubileum i mars kommer jättemånga människor att promenera över den i en stor parad.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
