Vi var i Sydney förra veckan och jag vet inte riktigt vad det är men stan har inte tilltalat någon av oss alls på samma sätt som Melbourne. Det är liksom lite för stökigt, smutsigt och larmigt. Men på samma sätt helt fantastiskt eftersom det bakom nästa krök ofta väntar en sandstrand. Och letar man i rätt områden är stan lika mycket individuell och pulserande och jag tycker nog att mycket i Sydney påminner om London. Det är något över infrastruktur och lukter som stämmer överens med de i min gamla hemstad. Men inte som Melbourne som sagt.
Det är rätt mycket fuktigare i Sydney än i Melbourne så värmen var intensiv, särskilt för lillsnubben. Han somnade okej i allt det varma men vaknade upp mitt i nätterna. Så inledningen av veckan blev lite miserabel då vi var alldeles för trötta för att uppskatta det vi faktiskt tog oss för. Men mot slutet ordnade det upp sig både med sovet och med reselustan. Bland höjdpunkterna minns jag en lång stund på Powerhouse Museum, världens godaste thaimat i Newtown, färjan till och badturen i Manly och promenaden längs kustlinjen mellan stränderna Bondi och Bronte som var vackert och... trappigt. Men konstigt nog sov Bobi genom alla lyft upp och ner för trapporna. Jag var också på en jobbrelaterad lunch och kände att det var kul att tänka lite jobb igen. Ser fram emot att komma tillbaka!
Vi stämde också träff med en gammal kompis från londontiden och hade mysigt häng med henne och hennes kompisar i Chippendale. Det var mycket av "men gud vad långt hår du har" och "kommer du ihåg när jag färgade håret svart?". (Vad är det med mig och mina kompisar och vårt snack om hår?). Sarah klär hur som helst mycket bättre i det ljusa hon har nu, och på lördagen gick vi på konsert och såg Dan Kelly och Holly Throsby. Väldigt australiensiskt både i sound och miljö, alla satt på golvet och A/C:n var i så full gång att man fick gåshud. Underbart!
När vi lämnade centrala Sydney konstaterade vi att vi bara gjort och sett sådant vi redan gjort och sett, bara det att Bobo var med oss den här gången förstås. Jag kan lova er att det är skillnad på att mysfika på tu man hand och att försöka mysfika med en liten unge som har myror i brallan.
De sista dagarna drabbades vi av väderotur. Det var nog första gången hittills som det var regn och inte värme som gjorde att vi fick överge våra planer. Australien är just nu drabbat av rekordtorka och alla regnoväder är välkomna här tycker folk. Så jag kände mig helt svensk gnällig som bara "men-ehhhh" när det regnade ett helt dygn. Samma dygn som vi spenderade i strandorten Cronulla för inplanerat sol och bad. Vi har ju knappt badat sen vi kom hit eftersom vi inte vill utsätta Bobo för värmen på stranden samtidigt som havet här nere i Melbourne inte är varmt nog för honom att bada i.
Men i stället för att bada blev vi alltså sittande inomhus och sa saker som "nuuu verkar det dö ut" om och om igen. En natt var jag tvungen att gå upp och titta ut bara för att se regnet som lät helt massivt mot taket. Dagen efter sa de på teve att det var det mesta regnet som kommit i ett svep på typ nio år. Hur som helst, dag tre kunde vi alla fall gå ner till den tre mil långa stranden för ett snabbdopp. Fast vi blev dyngsura på vägen tillbaka och det var rätt uppfriskande. Längesen jag drabbades av regnstorm och när det är varmt regn gör det inte så mycket. Jag badade i en stenpool i havskanten och fick kisa för att kunna se igenom regnet.
Som tur är hade vi finfint sällskap i regnet, i form av bekanta hemifrån Eskilstuna som bor i Australien i tre år för att jobba. Vi blev ordentligt bortskämda med god mat, trevliga samtal och mycket lek med barnen. Kan säga att Bobo mådde som en prins där han krälade omkring på ett golv fullt av leksaker tillsammans med en ett år äldre lekkompis.
16 februari 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar