November 08

Han leker så roligt nuförtiden. Så verbalt och så... stringent på något vis. Leken har en början och en sorts fortsättning. Sällan ett slut, annat än att han abrupt byter spår och börjar leka med något annat.

Lekpratet är det härligaste. Dagligen säger han saker som ”leka på mitt rum kanske?”

Och så allt möjligt som just nu ikväll:

”Såja lilla vännen” när han lekte med sin docka.

”Nej, nu kommer dom och tar dig” och ”spring in här bakom” när han lekte med sina fiskar (delfiner och ”späck-suggaren”) i badet.

Ni undrar om Bobo hälsat på mitt nya jobb?

Svar ja.

Tillfällen då man inte vill att Anna Skipper ska dyka upp

När man står utanför ICA och ger sitt barn coca-cola i nappflaska.

(han är magsjuk, ok?)

Bobos gulligaste ord just nu

Jamme-jemsam

(jajamensan)

Trots, kiss och bajs

Vadå? Ni undrar hur det låter när trotsåldern och kiss och bajs-humorn inträffar samtidigt? Tja ungefär så här, hela tiden.

Vad fick ni för mat på dagis idag?
Bajs

Träffade ni Bläckis (dagis maskot) i skogen idag?
Nä, vi träffade Bläckis bajs

I mammans famn, slingrande och genomblöt:
Jag vill ramlaaa i trappan och slååå mig

Vid matbordet:
Jag vill inte haaa spaghetti, jag vill ha baaajs.

Under sångstund hemma i soffan:
Litet hus i skogens slut kissbajskorv

Nu går vi och lägger oss och lyssnar på Bamse
Jag vill lyssna på Bamsebajs.

I samtal med 3-årige kompisen T. på dagis:
Kan du säga bajs?

Av allt ovanstående är nog det allra roligaste att han inte säger R i korv. Utan det blir mer bajskovv. Annars är det en rätt jobbig period faktiskt. Allt man gör som förälder är fel och man tassar hela tiden på tå av rädsla för nya utbrott. Vi som haft världens enklaste unge fram tills nu.

Den lille finsmakaren

Klockan är sex en lördagmorgon. Bobo och jag sitter i soffan i gryningsljuset och plirar åt varandra. En sorts maktbalans efter uppdrucken morgonvälling - ska vi sova igen eller ska vi gå upp för dagen?

Bobo suger på en napp som ser annorlunda ut än de han brukar ha. Den är lite rundare och ingen han vanligtvis brukar gilla. Men nu: han tar långsamt ut nappen ur munnen, vider och vänder och bara "den var jättegod".

Sen stoppar han in nappen i munnen igen och jag sätter på barn-TV:n.

Faktiskt!

Han är ju för rolig, den lille snackpåsen. På de två dryga veckor som gått sedan han började dagis igen har vi fått helt nya ord i vårt hushåll. Det mest påtagliga är faktiskt. Används så här:

"Kom nu så sätter vi på dig pyjamasen"
"Nej, jag bygger lego, FAKTISKT"

Ett annat ord är eller. Används så här (tillsammans med bedjande ögon):

"GåtilllekparkELLER?"

En favorit i repris som jag aldrig bloggat om är att han i våras började prata i termer kille-tjej. Helt klart influerad av äldre barn på dagis. Exempelsäjningar:

"Bobo stor kille" eller "jag stor kille nu faktiskt"

Men det är inte alltid han får den biten helt rätt. Han brukar rätt ofta kalla mig för stor kille.

Avslutningsvis är här en bild från i helgen, för att visa fina älsklingströjan som farmor gjort. FAKTISKT.