BOSK

Han läser! Jag stod vid diskbänken och han knatade omkring bredvid mig. Stannade upp och bara B - O - S - KE - KÅ framför diskmaskinen. För er som kan uttala C och H: det står alltså Bosch.

Annan favoritbokstavskombination är B-A-R-B-A-P-A-P-A.

De lär sig så mycket på dagis

Och jag berättar helst de gulliga grejerna.

Bobo: ska vi ha fredagsmys mamma?
Jag: okej. Vad gör man då?
Bobo: äter sips. Och ostbågar.

Så vi köpte chips. Men så här illa är det att vara ett litet dagisbarn och samtidigt vilja äta salta grejer: de röda salivsår han får kring munnen och på hakan efter flera timmars utelek per dag började svida efter bara några enstaka chirrar. Vi fick tvätta, badda och koka risgrynsgröt i stället (en annan favorit. Eller fadderit som vi säger här).

Något mindre gulligt han lärt sig på dagis: igår satt han på golvet och lekte pistol med vattensprayflaskan. Gjorde svischande skjutljud med munnen.

Bobo sjunger Sommarsången

Han sjunger den i stort sett hela tiden. Och dansar/springer runtrunt samtidigt. Men det är sällan man lyckas fånga hela i en enda inspelning. Jag ger er: Sommarsången!



(Ber om ursäkt för mammans målbrottsröst i början).

Isglass och pärlor

Det här är en favoritbild av flera anledningar.

1. Bobo sov ensam hos sin kusin och jag fick följande bild som MMS-rapport. Så mysigt att veta att han har det bra.

2. Halsbanden. Min smyckesgalne son har hängt på sig alla armband och alla halsband som kusinen har. Jag fnittrar lite varje gång jag tittar.

3. De äter glass. Glasslycka och godislycka hos barn är så vackert. Bobo sitter just nu bredvid mig och tittar på bilden och bara "vi äter GLASS".

På IKEA

Jag: så ska vi köpa en stor kudde till din säng också
Bobo: då ska jag ligga med fötterna på den. Som Pippi.

Tack McDonalds

En vän till mig tyckte det var opportunistiskt av McDonalds att dela ut böcker i Happy Mealen, som de ju gjorde tidigare i år, i samarbete med Läsrörelsen. Jag tycker det var fantastiskt för det var först så jag fattade att Bobo var redo för så "stora" böcker som Elsa Beskows sagor och Tummen-böckerna. Annars hade jag trott att det var för tidigt för de böckerna jag själv älskade som liten. Inte Tummen då, honom hatade jag, men Tomtebobarnen och Hattstugan, åh Hattstugan.

Och vore det inte för McDonalds skulle min fina fina unge inte kunna recitera följande ramsa ur Beskows ABC-resa. Det enda han uttalar knasigt är Nanna som blir "Namna".

Apelsiner två fick Anna med till matsäck av tant Nanna
Bo bananer fick av far, nu de ut i världen drar.

Och sen alla bokstäverna förstås. A för hans två bästisars förnamn, B för Bobo och bajs, C för Crusoe. Osv.

ett gammalt russin

Bobo har en bästis på dagis, vi kan kalla henne Ella fast hon heter något annat. De är som ler och långhalm, leker jämt, pratar om varandra, längtar efter varandra när den andra är borta och så vidare. Så vi pratar en hel del om Ella här hemma också.

Som nu ikväll till exempel.

Bobo (gapar och pekar in i munnen): förut när Ella gäspade så här så LÅG det något i MUNNEN
Jag: jaha, vad var det då?
Bobo: ett gammalt russin